Härmning i nässlorna, inte i vassen.

Naturhistoriska riksmuseet skriver att kärrsångaren liknar en rörsångare men sjunger mer som en sävsångare — virtuos, med härmningar och nasala tsäbi-bitar. Vi kopierar inte deras hela strof. Poängen är densamma: stå i nässeldiket, inte i vassens mitt.

Om ni hör mesar, trast och mås invävda i ett snabbt pladder från en sälgkvist i juni är det oftast den här. Rörsångaren upprepar samma sträva strof i bladvass. Sävsångaren tar sidvall och stör, med tydligare ögonbryn.

Riksmuseet sätter ankomsten till andra halvan av maj, ibland början av juni. Det är sent. Lövsångaren har redan sjungit i månader. Häckningssäsongen är kort. I augusti går den sydöst. De nämner en dubbelflytt i östra Afrika, samma mönster som näktergalen. Det är deras sammanfattning, inte en rutt vi ritar.

Arten har blivit vanligare i södra och mellersta Sverige och en bit upp efter Norrlandskusten, enligt samma sida. Vi sätter inte ett parantal som vore lag. Artfakta har statusen. Den var inte med bland de rödlistade sångarna när vi läste 2025 års lista — det är en läsning, inte evighet.

Höst 2026: de flesta är borta. En kärrsångare i september vid kusten är passage. Läs övningen om ni vill lära paret mot rörsångare innan de tystnar.