Curruca communis
Öppen mark, en busktopp.
Törnsångaren tar slånbär, nypon och åkerkant. Inte lundens mitt. Sången är rasplig, med klara bitar, från en synlig sittplats.
- Sång
- Sträv, bråttom, från busktopp eller tråd.
- Fälttecken
- Vit strupe, rostig vingpanel, ljusa ben.
- Miljö
- Utmark, åkerkant, betesmark med buskar.
- Ankomst
- Maj. Senare än lövsångaren.
- Trend
- Känslig när buskagen försvinner i jordbruket.
- Förväxling
- Ärtsångare: gråare, mörka ben, kortare skallra.
Ärtsångaren kommer tidigare, sitter lägre och sjunger en kort skallra. Törnsångaren visar sig. Det är den praktiska skillnaden. Grå ärtsångare mot varmare törnsångare syns i bra ljus.
Höksångaren är en annan buskartsångare, ovanligare, mer sydöst — Öland och östra slättbygder. Större, grå, gula ögon hos den adulta. Ottenby nämner den i lunden. Det är inte nybörjarens första namn.
Jordbruk som städar bort slån och nypon städar bort den här sången. BirdLife och Artfakta följer det. Vi skriver inte “hotad överallt” om statusen är livskraftig i Artfakta när vi läser — vi skriver att miljön är buskar, och att buskar försvinner.
Höst: de flesta är borta i augusti. En törnsångare i september vid kusten är passage, inte häckning. Höstlyssningen.
Källor, inte gissningar. Artfakta, reservatsföreskrifter och stationernas sidor ändras. Originalet vinner.
- SLU Artdatabanken — Artfakta — sök Curruca communis
- BirdLife Sverige
- Ärtsångare — gråare, mörka ben, kort skallra